Avsiktsförklaring (Letter of Intent)
Mall för avsiktsförklaring – på engelska Letter of Intent, förkortat LOI – inför företagsförvärv, samarbeten, investeringar och andra större affärer. Reglerar huvudsakliga villkor, due diligence, exklusivitet, sekretess och tidsplan, och drar en tydlig gräns mellan vad som är bindande och vad som inte är det. Ifyllningsbar PDF.
Vad är en avsiktsförklaring (Letter of Intent)?
En avsiktsförklaring är ett dokument där två parter skriver ned att de avser att göra en affär med varandra, vad de hittills är överens om och hur förhandlingen ska gå vidare. I Sverige används ofta det engelska namnet Letter of Intent, eller förkortningen LOI – det är samma sak. Den används framför allt vid företagsförvärv, men också inför samarbeten, joint ventures, investeringar, större leveransavtal och fastighets- eller hyresaffärer. Avsiktsförklaringen skrivs när parterna är överens i stort men innan de lagt tid och pengar på granskning och ett slutligt avtal.
Är en avsiktsförklaring bindande?
Det avgörs av innehållet, inte av rubriken. Det finns ingen lag om avsiktsförklaringar, så allmän avtalsrätt gäller: står det i ett dokument som kallas Letter of Intent att parterna förbinder sig till något, är de bundna av det. Normalt vill man att själva affären inte ska vara bindande, men att reglerna för förhandlingen ska vara det. Mallen gör den uppdelningen uttryckligen i § 10: ingen är skyldig att ingå det slutliga avtalet, men exklusivitet, sekretess, kostnadsfördelning, giltighetstid och tvistlösning binder parterna från dag ett.
Vad ska en LOI innehålla?
Parterna, bakgrund och vilken typ av transaktion det gäller, de huvudsakliga villkoren som indikativ köpeskilling och betalningsform, vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda, hur due diligence ska gå till, om någon part ska vara bunden av exklusivitet och hur länge, sekretess, tidsplan, vem som står för kostnaderna, vad som är bindande, hur länge avsiktsförklaringen gäller samt tillämplig lag och domstol. Mallen har en paragraf för varje punkt.
Exklusivitet och sekretess – de två viktigaste klausulerna
Köparen vill ha exklusivitet för att inte lägga pengar på granskning medan säljaren förhandlar med andra. Säljaren vill ha sekretess eftersom köparen får se kundavtal, kalkyler och annat känsligt. I mallen väljer ni vilken part som är bunden av exklusiviteten och till vilket datum, och ni kan lägga till ett vite. Sekretessen gäller även uppgiften att förhandlingar pågår, och fortsätter gälla ett antal år efter att avsiktsförklaringen upphört.
Lojalitetsplikt även utan avtal
Att avsiktsförklaringen inte binder er till affären betyder inte att allt är tillåtet. Den som förhandlar illojalt – till exempel fortsätter förhandla utan avsikt att ingå avtal, eller håller inne med att affären inte längre är aktuell – kan enligt svensk rättspraxis bli skyldig att ersätta motpartens kostnader. Principen kallas culpa in contrahendo. Mallen anger därför att den som inte längre tänker fullfölja ska meddela det utan dröjsmål.
Vanliga frågor
Mallen är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera att innehållet passar din situation innan du använder den.
